Genius loci, del I: Stars ‘n’ Bars

hard knock lifeDetta är första delen i en serie artiklar om inspirerande och kreativa platser. Inledningsvis tänkte jag att serien bara skulle behandla platser i Göteborg med omnejd men det finns ju faktiskt ingen anledning att undanhålla resten av världens platser för vår hypermobila och kulturelitistiska läsekrets, eller hur? Jag vill också passa på att tacka Annina Rabe som gav mig idén. Först ut blir hur som helst det vid själva det kulturella hjärtat av Göteborg belägna Stars ‘n’ Bars.

För er som inte är i Göteborg så ofta så kan jag berätta att mitt i staden finns ett torg som heter Järntorget. Tills för inte så länge sedan låg här ett nöjesetablissemang vid namn Respekt som dock snabbt i typisk göteborgsk folkmun döptes om till Förakt, bland annat på grund av dess klientel och musikstil. Om man släntrar över torget, förbi Burger King och förbi de vaktkursliknande byggnaderna som hyser Pressbyrån och en kebabgrill, når man istället Stars ‘n’ Bars som hittills och märkligt nog undgått alla försök till nedläggning.

Det är svårt att förklara platsens särart utan att börja med en anekdot. En gång i tiden låg här en annan krog en trappa ned dit en vän till mig, karnevalsgeneralen Johan Heintz,  tog Nick Cave (som föredrog att röra sig incognito) efter hans spelning. Ingen kände igen honom. Som Johan senare sa: ”Alla hade fullt upp med sitt”.

Om det är detta ”fullt upp med sitt”, detta ”stirra hål i luften” som Jünger beskriver i Psykonauterna, och möjligheten att på Stars ‘n’ Bars få göra det helt ostört – som gjort stället så populärt bland kulturarbetare, det vet jag inte. Men jag vet att detta är en av de få platser där man samma kväll kan bli erbjuden en knogmacka och ett skrivjobb för Ord & Bild, träffa stans unga feministiska elit och i kundernas hålögda ansikten avläsa bruket av minst en handfull stimulantia. Förmodligen handlar det väl om den enkla sanningen att stället har öppet sent också på vardagar och att det inte ligger på Avenyn (dit en göteborgsk kultursnobb bara går under vapenhot, eller under Bokmässan).

Interiör: När man tagit sig förbi neanderthalaren i dörren kommer man till två små halvtrappor, en till höger och en till vänster, som svänger upp till övre plan. I fonden står plastfigurer i onaturlig storlek av Michael Jordan och en anonym amerikansk motorcykelpolis. Omedelbart till vänster ett roulette- och blackjackbord. I en liten hörna till höger några spelmaskiner, alltid upptagna. I centrum finns baren som länge sålde hela sitt sortiment enligt principen ”två för en”. Jag försökte flera gånger köpa en öl utan att lyckas. De vägrade att bara lämna ut en enhet alkohol åt gången. Rena Monty Python, eller hur?

Golvet är av mörka plankor och bord och stolar, ja på några ställen bänkar, är i en slags grov och bättre begagnad stil som hade passat på en nordamerikansk saloon. Träpaneler. Helt nyligen har stället också begåvats med en slags vedervärdig vip-hörna, en u-formad soffa med tillhörande bord där uppkomlingar som tror att de är gangsters kan ställa sina helrör.

På några olika ställen hänger tv-skärmar som visar sport. Märkligast var nog gången då de visade finalen från en snookerturnering. Men det är klart, jag har aldrig sett någon visa något större intresse för de där skärmarna. 

Musiken, för man spelar helt i onödan musik, kan bäst beskrivas som eklektisk. Det verkar oftast ha varit någon bartender som tagit med sig en hemmabränd cd och satt den på repeat. Det blir oftast lite hits från vad som spelas på radion av hip-hop, r’n’b och hårdrock. Att höra samma låt tre-fyra gånger på en och samma kväll är ingen ovanlighet.

Så varför gå hit? Visst, öppettider och läge spelar säkert en roll – man börjar aldrig en kväll här – men jag hänvisar hellre till ställets oförutsägbara natur. Skitställen finns det gott om i Göteborg och flera av dem ligger bara ett kvarter från Stars ‘n’ Bars, men det senare är värst av dem alla. Här verkar ramarna för vad som är tillåtet fullständigt ha rämnat och det gör också att allt är möjligt. Kulturarbetare, ständigt på flykt från det konforma, minglar här i en stunds slumturism med finniga, ghb-påverkade våldsverkare och skinnjackeklädda multiförsäljare. Här har man en chans att aktivt motverka gentrifieringen av Linnéstan. Här omsätts de sociala teorierna i omskakande verklighet. Här utspelas Fassbinders Berlin Alexanderplatz i modern tappning, natt efter natt efter natt.

5 kommentarer

  1. S-fed · ·

    Jag har bara varit där en gång – men då visade tv-skärmarna vuxenmysfilm.

    Det var fotboll innan dess på nån betalkanal; när matchen var slut övergick sändningen i porr. Lokalen – nästan full – tystnade ett kort tag medan gästerna knackade varandra på axlarna och visade på skärmarna med diskreta gester. Sedan skrattade, skrålade och pratade alla lika högt igen, och låtsades se varandra djupt i ögonen medan de sneglade… Var det kvar? Var det inte ett misstag? Skulle detta hålla hela kvällen?

    Och vad skulle rörmokaren göra härnäst?

    Jag minns att bartendrarna log. De lät det vara på en kvart.

  2. Porr, hm? Jag vidhåller att jag tycker att det är konstigare att visa snooker på Stars ‘n’ Bars.

  3. Låter som en mysig bar
    Hjälper besökarna med stämningen-lite?

    Fotboll och porr-kan det bli bättre
    Knappast!

    Bättre än drinkarna-kanske?
    Drogade-utlevade barbesökare
    Inte alla väl?

    Hoppas Gladiatan-som inte besökt baren än…..

  4. Andrés · ·

    Fan, Carl, du måste naturligtvis ha med lite foton när du skriver ett sånt där reportage.

  5. Jo, du har ju såklart rätt i det. Jag lägger ut en gammal goding, tagen för säkert 2 år sedan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: